Trädgården är tyst på vintern, men med sina låga temperaturer kan den orsaka mycket skada. Växter, träd och buskar lider av detta, och fenomenet frosttorka är särskilt lömskt.

I ett nötskal

  • även känd som vintertorka
  • Växter dör bokstavligen av törst
  • vintergröna växter är särskilt hotade
  • Blad och nål ändrar färg

Utrotningshotade växter

Fenomenet med frosttorka är att plantorna inte bara fryser ihjäl över vintern, utan dör av törst. Denna frostskada är också känd som vintertorka. Det är säkert lite svårt att förstå att trädgårdsväxter torkar ut på vintern. Det påverkar inte heller alla växter, eftersom endast vintergröna buskar, träd och andra växter är särskilt utsatta

  • Idegran (Taxus baccata)
  • Livets träd (Thuja)
  • Juniper (Juniperus)
  • Falsk cypress (Chamaecyparis)
  • Cedar (Cedrus)
  • tall (pinus)
  • Gran (Abies)
  • Gran (Picea)
  • Rhododendron (Rhododendron)
  • vintergröna viburnum (Vibirnum) arter
  • Photinia
  • Rock Medlar (Cotoneaster)
  • Berberis (berberis)
  • Spindelbuske (Euconymus)
  • Murgröna (Hedera helix)
  • Körsbärslagrbär (Prunus laurocerasus)
  • Buxbom (Buxus sempervirens)
  • Holly (Ilex)
  • tåliga palmer (Arecaceae)
  • Tomteblommor (Epimedium)
Rhododendron blad

Lägga märke till: Vissa växter har redan utvecklat olika skyddsmekanismer här. Till exempel rullar rhododendron och körsbärslagrar ihop sina blad för att minska avdunstning.

Vad händer?

De vintergröna växternas blad svettas även när temperaturen är under noll under den kalla årstiden. Mycket vatten går förlorat i processen. Denna fukt skulle då normalt behöva tas upp från jorden igen via rötterna. Här kan dock problem uppstå, eftersom vid mycket låga marktemperaturer, d.v.s. minusgrader, är vattnet bundet dit som iskristaller. Men inte bara marken och vattnet är fruset, utan också växtrötterna. De kan då inte längre absorbera och transportera vatten och näringsämnen för att kompensera för lövens transpirationsförlust. Särskilt illa blir det när de första solstrålarna kommer fram på senvintern, vilket ökar vattenavdunstningen genom löven enormt. Det finns normalt två olika typer av frosttorka.

Fullständigt upphörande av vattenförsörjningen

  • snabb öppning av stomata (stomata) på undersidan av epidermis
  • Öppningar används för gasutbyte
  • därigenom ökad transpiration av vatten
  • Påfyllning från marken ej möjlig
  • alltså ingen tillförsel av växtdelarna med vatten

Utveckling av kronisk skada

  • Magöppningarna förblir stängda
  • Vatten släpper ut genom nagelbandet (vaxartat lager över skott och blad)
  • hotade växter barr- och lövträd

Konsekvenserna av frosttorka kan vara särskilt dåliga för fanerofyter, särskilt när det är död frost eller när plantorna står på platser där det är lite snö. Det är växter med vedartade ovanjordiska växtdelar som övervintrar i förnyelseknoppar.

Förekommande symtom

Symptomen på frosttorka skiljer sig inte mycket från symtom som uppstår när en växt lider av vattenbrist:

  • bruna fläckar på bladen
  • initialt hängande löv
  • senare vissnade löv
  • fastnar på träd/buske
  • bruna barr i barrträd
  • brunfärgade skott
  • partiell död av skott
Bruna barr på gran (Abies)

Den fullständiga skadan på växten blir uppenbar först på våren. Drabbade utväxter dör inte alltid. Vattning kan vara en snabb hjälp här och en kraftig beskärning bör också göras. Detta kan stimulera förnyad groning. Detta kräver dock lite tålamod. För det kan vara så att de första nya skotten dyker upp först sent i juni eller juli. Men om plantan inte visar några förändringar efter månader och ser helt brun och torr ut, är det bara att rensa och göra sig av med plantorna.

förebyggande åtgärder

Tillräcklig vattning under hela året kan hjälpa till att skydda särskilt hotade växter från en vintertorka. Dessutom finns det olika åtgärder som bidrar till skyddet:

  • Vattna vintergröna växter på frostfria dagar
  • Mark får inte frysas
  • annars ingen vattenabsorption möjlig
  • vattna inte för mycket på en gång
  • helst mer regelbundet, om vädret tillåter
  • Undvik vattenförsämring
  • var särskilt uppmärksam på detta med krukväxter
  • annars kan krukor splittras på grund av expanderande vatten
  • Kontrollera alltid jordytan för fukt först
  • Applicering av ett kompostlager av kompost, löv eller agnar
  • täck dessutom rotskivan generöst med:
  • Kvistar, jutesäckar, ljusfärgad syntetisk fleece, fårfleece, pil, halmtak eller vassmattor
  • använd inte mörk fleece eftersom det reflekterar solen

Alternativt kan krukväxter eller känsliga vintergröna buskar och träd slås in helt i en ljus fleece- eller jutesäck. De är skyddade från vintersolens strålar och lövens transpiration minskar.

Obs: Riklig vattning på hösten till och med oktober/november kan också vara till hjälp. Jorden ska vara väl fuktad. 30 till 40 liter vatten per kvadratmeter är lämpligt.

Vanliga frågor

Vad menas egentligen med frost?

Redan talas det om en frostig dag när lufttemperaturen på två meters höjd under en period sjunker under 0 °C. Även vid lufttemperaturer på runt 2 till 4 °C kan frost (marktjäl) råda direkt på marken, det vill säga temperaturerna här ligger under fryspunkten. Detta beror på att den tunga luften sjunker ner till marken från topp till botten. I allmänhet fryser allt vatten vid frost.

Kan frosttorka förväxlas med normal växtförfrysning?

Ja absolut. Växterna visar liknande symtom med båda typerna av frostskador. Om en växt fryser, förstörs alla dess celler av iskristaller. Drabbade växter kan då inte längre utföra ämnesomsättningen. Som ett resultat, precis som med frosttorka, uppstår vissnade och bruna löv. Dock blir de lite mosiga.

Kan perenner också drabbas av vintertorka?

Som regel dör växtdelarna ovanför marken av på senhösten hos de flesta blomperenner. Vanligtvis skärs de sedan av en handsbredd ovanför marken. Sådana perenner anses vara lövfällande och lider inte av vintertorka. Situationen är annorlunda med vintergröna perenner som tomteblomman eller tvååriga blommor som väggblommor, hornvioler eller penséer. Här ska finnas ett skydd mot vintertorkan.

Kategori:

Trädgårdsväxter